Fick denna kommentar för några dagar sedan, ifall du mb nu läser detta så säger jag tack för den.
Måste bara säga, för att inte skapa några missförstånd, att jag ser migsjälv som frisk.
Ibland får jag väll såklart några ångestryck, vilket jag hade lite av då jag skrev inlägget, men de blir allt färre nu för tiden. Jag äter och mår bra. Hur som hellst så blir jag jätteglad över sånna här kommentarer iallafall, det är bra att bli påmind om att man valde rätt eller hur man nu kan säga det. Tycker inte alls att du lagt dig i, tycker tvärrt om att det är jättebra att du vill hjälpa. Jag vill också hjälpa.

Ätstörningar är ett helvete. har aldrig i hela mitt liv mått så fruktansvärt dåligt som jag gjorde då det var som värst. tror nog inte att någon riktigt förstod hur illa det faktiskt var i mitt huvud. Om ni som läser det här själva har eller haft ätstörningar så känner ni säkert igen er. Hade en röst i huvudet som sa åt mig att göra saker. Idiotiska saker. Konstant ångest och panik, grät ständigt migsjälv till sömns. Kan helt enkelt inte hjälpa att jag tycker det ser snyggt ut med fettfria kroppar. Jag vet att det är farligt och osunt men jag kan inte riktigt hjälpa att ha korkade ideal. Blir lika avundsjuk varje gång jag ser någon som är smal. Thats just the way it is. men som jag sa så mår jag fint nu, men jag blev  verkligen glad över kommentaren. ♥