Vad som skulle bli en lugn morgonprommenad längst vattnet blev istället ett rejält springpass genom skogen. Med maskinen på högsta i lurarna sprang jag för allt vad benen bar tills jag knappt kunde andas, och det var gudomligt skönt. Sprang tills skogen tog slut och jag kom fram till en tom strand. Åh att springa på sand känns vill jag lova! Kan vara det härligaste jag gjort i sommar.